Historia

 

1929 öppnades portarna till den nybyggda Skarpnäckskolan. Barnen från småhusområdena i Enskededalen och Pungpinan som då benämdes Skarpnäck, lockades dit. Skolan hade ritats av byggnadsrådet G Nilsson.

Skarpnäcks nya skola, ritad av Ture Ryberg stod klar 1952.

 

 

Erik Hultsjö som var rektor på skolan mellan 1931-1971 berättar att Gamla skolans första uppropsdag var den 22 augusti 1929. Det fanns femton klasser mellan årskurs 1 och 6 med sammanlagt 300-400 lärjungar, som eleverna kallades.

1940, under andra världskriget, var det militärförläggning i en stor del av skolan. Endast översta våningen kunde användas av skolan. 1942  blev hela skolan militärförläggning. Många lärare och elever blev evakuerade till Dala-Floda.

Skarpnäcksskolan var under 1950-talet Stockholms elevrikaste skola med som mest 2240 elever i 74 klasser. Många klasser hade mer än 35 elever. Nya skolan, Gamla skolan och Paviljongen plus 7 andra extra skollokaler i området gjorde att skolans elever var väldigt utspridda.

 

               

Klass 1c på Skarpnäckskolan läsåret 1957-1958

 

 

 

 

 

 

 

 

                

Så här berättar Berit Sundberg som började på skolan 1958:

-"Vi hade bad på schemat i gamla skolan. Vi stod på rad vid tvättställ och en baderska såg till att alla tvättade sig ordentligt därefter fick man bada/simma i den lilla bassängen".

Byggnaden finns kvar idag och kallas fortfarande badhuset, men tyvärr har man täckt över bassängen. Nu är det golv till lektionssalar.

 

Matsedel 1929:

Måndag Bruna bönor med bräckkorv. Fruktsoppa.
Tisdag Potatis och fläsksås. Mannagrynsvälling.
Onsdag Pölsa. Äppelkräm med mjölk.
Torsdag Vitkål med potatis och fläskkorv.
Fredag Färsk fisk eller kabeljo med sås och potatis. Risgrynsgröt.
Lördag Kabeljopudding med sås eller korvkaka. Chokladsoppa.

 

 Här kan du  läsa mer om skolans historia.

Dela: